Under de första fem-sex århundradena av vår tideräkning så var Shanghai endast en outvecklad liten fiskeby intill Yangtzefloden. Byn kallades Hudu och än idag kan man höra människor kalla Shanghai för Hu. År 1292 hade byn utvecklats till ett ledande handelscentrum och kring år 1500 var staden utan tvekan en mycket betydande handelsmetropol. Bomulls- och silkesproduktionen dominerade och mer än hälften av stadens odlingsareal ägnades åt den växande textilindustrin. Vid denna tidpunkt bestod staden endast av det som idag är känt som den Gamla staden, Nanshi, som var cirka fem kilometer i omkrets. Befolkningsmängden låg på omkring 200 000 invånare.
1700-1800-tal: Hamnstad och kolonisering
Under 1700-talet förvandlades Shanghai till en hamnstad då ett kejserligt dekret tog tillvara på stadens ypperliga läge och utnämnde Shanghai till ett högkvarter för tullavgifter. Staden gick alltså från att ha varit en marknadsstad till att bli Kinas främsta hamnstad för sjöfartshandeln. I och med detta ökade intresset för staden bland affärsmän i hela världen. Alla ville ta del av stadens framgångar.
På 1840-talet ockuperades Shanghai av Storbritannien. Större delen av staden byggdes därmed om och Shanghai var nu landets ledande kommersiella huvudstad. I samma veva bröt det första opiumkriget ut och Storbritannien skickade iväg krigsfartyg för att skydda opiumhandeln medan Qingdynastins Kina försökte stoppa den illegala handeln som britterna bedrev. Därefter slog sig britterna ned i staden för att kunna hantera handeln och diktera dess villkor. Kort därefter anlände fransmännen och sedan kom amerikanerna. År 1863 bildade britterna och amerikanerna den internationella koncessionen medan fransmännen behöll den västra koncessionen. De båda utländska distrikten etablerade sig i Shanghai och hade sina egna styren med domstolar, skolor, polis och mycket mer. Kineserna uppskattade förstås inte detta och det första upproret bröt ut vid Muddy Flat år 1854. De brittiska och amerikanska frivilliga arméerna lyckades dock denna gång driva bort de kejserliga soldaterna. År 1862 angrep rebellerna Shanghai för andra gången.
Trots oroligheterna flyttade flera rika utländska affärsmän in i staden vid den här tidpunkten, de rikaste av dem kom att kallas taipaner. De tog över handeln av te, siden och opium och byggde upp västerländska bosättningar i staden. De var inte många i antal men deras inflytande på staden och handeln var stort.
Tidigt 1900-tal: Industrialisering, kommunister och opium
Under början av 1900-talet var Shanghai Kinas rikaste stad och hade en av världens mest trafikerade hamnar. Hälften av Kinas utrikeshandel gick genom Shanghai och man samlade hälften av landets skatteintäkter i stadens tullhus. Invånarantalet ökade med närmare tre miljoner människor mellan 1910 och 1930. Flera fabriker etablerades i staden och med tiden visade det sig att Shanghai även skulle bli en industriell stad. Men trots stadens ekonomiska framgångar så hade kineserna svårt att göra vinst på sina egna investeringar och började därför under 1920-talet bojkotta utländska varor. Ett kommunistiskt kinesiskt parti bildades och inledde så småningom våldsamma revolter i Shanghai. Idag kan man besöka ett museum i samma hus som partiet bildades.
Shanghai var vid den här tiden en mångmiljonstad sedan många år tillbaka. Det var en energisk och fängslande men samtidigt orolig stad med ett flertal spelhålor, bordeller och flera olika nöjesanläggningar. Kineserna hade tidigare försökt stoppa importen av opium men det var nu en betydande importvara för landet och det växande missbruket i staden var ett faktum. År 1917 lyckades man stänga ner den sista opiumhålan i staden. Den illegala verksamheten fortsatte dock framgångsrikt vid sidan om de legala finans- och affärsverksamheterna och opium gick alltså fortfarande att få tag på.
Mitten av 1900-talet: Krig och konflikt
Efter kejsardömets fall år 1912 styrdes hela landet av en rad inhemska krigsherrar. Men 1926 inleddes ett fälttåg av nationalistpartiet, lett av Chiang Kai-shek, för att bekämpa dessa och ta över makten. Även kommunisterna deltog till en början i detta fälttåg. Men de hamnade sedan i en konflikt och då Chiangs trupper nådde Shanghai år 1927 berövades många människor livet då de ansågs vara revolutionära upprorsmakare. De internationella stadsdelarna lämnades dock ifred. Medan nationalisterna fokuserade på att bli av med kommunisterna tog sig Japan in i Kina och erövrade stora delar av landet. Ett krig bröt ut mellan kineserna och japanerna år 1937. Japanerna slog då till hårt mot Shanghai och förstörde stadens industriella bas.
De internationella områdena slöt än en gång fred men kontrasten mellan koncessionernas och den vanliga kinesiska befolkningens levnadsstandard var stor. Koncessionerna levde i lyx medan flera kineser dog av svält och kyla under de kalla vintrarna. Barnarbete var en vanlig syn och maffiabossar kunde styra sina verksamheter helt ostört. Människor kunde avrättas på öppen gata om de inte stödde nationalisterna.
Sedan bröt andra världskriget ut och Japan var plötsligt både Kinas och de internationella koncessionernas fiende. Västmakterna avstod så småningom från alla anspråk på extraterritorialrätt i Kina och Shanghai var därmed äntligen på väg att åter bli kinesiskt.
Det moderna Shanghai
Shanghai har under sin långa historia varit med om enorma förändringar. Staden har länge bidragit till landets ekonomi och människor har rest hit från hela världen för att ta del av de verksamheter som blomstrat i staden. Men det var inte förrän på 1990-talet som Shanghai verkligen började utvecklas till den moderna stad den är idag.
Under den kommunistiske politikern Jiang Zemins tid som Shanghais borgmästare infördes en rad åtgärder som syftade till att göra Shanghai till en attraktiv affärsstad. Dessa inkluderade skattelättnader och uppmuntran till både utländsk och inhemsk direktinvestering. Tanken var att Shanghai skulle bli ett ekonomiskt maktcentrum i regionen – och det lyckades över förväntan. Sedan 1990-talet har Shanghais ekonomi växt med mellan 9 och 15% varje år. Staden är nu ett av Kinas viktigaste industriella och kommersiella centrum. Det märks framförallt på den stora mängd nya byggnader som uppförs. Flera storslagna byggnadsprojekt, som till exempel Shanghai World Financial Center, har finansierats i alla fall delvis av statliga bidrag. Inflyttningen till staden har ökat och därför även befolkningsmängden – trots att antalet födslar bland Shanghaibor minskar.
Med den snabba utvecklingen under 90-talet följer dock även en stor miljöpåverkan. Precis som många andra kinesiska metropoler dras Shanghai med avsevärda luft- och vattenföroreningar. Men allteftersom befolkningens välstånd ökar, ökar också kraven på en anständig levnadsmiljö. Hur Shanghai hanterar detta blir det nästa steget i stadens historia.